Den länge väntade boken om brukspatronen Bengt Magnus Björkman (1745-1824), blev klar till julen 2006.

Boken bygger på mångårig forskning i arkiv och bibliotek i både Sverige och Finland. Den mångkulturella miljö Bengt Magnus Björkman och hans släktingar rörde sig i har avkastat lämningar på många olika språk: finska och svenska, franska, tyska och ryska. Gösta Björkenheim, Lars G. Biörkman och Hans Tåhlin men även andra släktingar har gjort enastående förarbeten när de med outtröttlig energi samlat och katalogiserat sina släktingars göranden och låtanden för omkring 200 år sedan. Kommittén för stockholmsforskning har haft vänligheten att ställa sin forskningsorganisation till förfogande för ytterligare kompletteringar av material i Stockholms stadsarkiv.

Ur släktföreningarnas förord:
”Redan på ett tidigt stadium visade sig grosshandlaren och brukspatronen Bengt Magnus Björkman, som är ämnet för det här aktuella arbetet, vara av särskilt intresse. Hans och hans två söners engagemang i Finland skänker extra färg åt hans liv. Björkmans brevkopieböcker återfanns 1962 på Stockholms stadsarkiv av Lars G. Biörkman och transkriberades av Sigrid Örnmark, född Björkenheim på 1970-talet. Därefter har forskning om Björkman och hans familj bedrivits av Lars G. Biörkman, Gösta Björkenheim och Hans Tåhlin.

Efterhand som arbetet intensifierades togs flera kontakter med sikte på utgivning av en biografi om Björkman och hans tid för en bredare publik. Våren år 2000 kontaktades kommittén för stockholmsforskning som vid denna tid initierade en större satsning på Stockholms handelshus med forskning ur ett socialt och ekonomisk-historiskt perspektiv.

Med kommitténs hjälp kontrakterades en författare och kompletterande excerperingar gjordes i Stockholms stadsarkiv med av kommitténs excerpistorganisation med Carl-Magnus Rosell som ansvarig. Efterhand visade sig ämnet vara alltför omfattande för en författare – Björkmans vittförgrenade verksamhet och innehållsrika liv delades upp i tre temata: en företagshistorisk del för vilken kommitténs sekreterare Klas Nyberg själv ansvarade, en del om sociala förhållanden och levnadsförhållanden som skrevs av Theresa Johnsson samt en särskild del om Björkmans finska engagemang av Gösta Björkenheim. Författarna har i sitt arbete haft aktivt samarbete och stöd av tidigare nämnda Biörkman, Rosell och Tåhlin.

Det är med stor tillfredsställelse vi nu tar del av det färdiga resultatet i form av bokverket Kopparkungen som vi tror kommer att intressera en långt bredare läsekrets än den som ursprungligen var tanken.”

Text: Gunnar Tidner