Axel Ulrik Björkman 1797 – 1855

Axel Ulrik var son till brukspatronen, grosshandlaren och skeppsredaren Bengt Magnus Björkman (1745 – 1824) även kallad ”Kopparkungen”. Han föddes i Stockholm den 22 oktober 1797 och dog på sin gård Grönsinka Bruk i Österfärnebo socken i Gästrikland den 26 juli 1855 vid 58 års ålder.
Efter att först ha undervisats av en informator i hemmet skickades Axel Ulrik vid 11 års ålder till Uppsala universitet för vidare studier. Utbildningen fortsatte därefter i England fram till 1814/15 då han återvände till Stockholm för att fortsätta sin utbildning som lärling hos fadern. Familjen bodde då i det s k Björkmanska huset på Regeringsgatan i Stockholm.
År 1816 började han vid 19 års ålder som praktikant på Grönsinka som han senare ärvde efter faderns död 1824.
År 1826 stod bröllopet mellan honom och Marie Antoinette Norlin (1805 – 1876) dotter till borgmästaren i Sala Henrik Norlin och Sara Maria Borg.
Vid trettio års ålder år 1828 fick han sitt första barn, en dotter som döptes till Eugenie. Sedan föddes ytterligare sex barn i rask takt, nämligen Josephine Ulrika (1829), Augusta Wilhelmina (1830), Bengt Magnus (1832), Axel Fredrik (1833), Fanny (1837) och slutligen Ernst Edvard (1839).
Axel Ulrik köpte Görväln år 1830 av sin bror Lars Magnus som hade sina största intressen i Finland och inte riktigt hade tid med Görväln. Tre år senare köpte han också Kallhälls gård.
Av modern ärvde han fastigheten Hästen 5, det s k Björkmanska huset i Stockholm, dess bostadsvåningar och kontor. Därifrån ledde han liksom fadern gjort sin affärsrörelse. Denna omfattade främst brukshanteringen på Grönsinka som han ärvt av fadern och som var hans särskilda skötebarn. Han kom därför att bli känd som ”Grönsinken”. Även Görväln ägnade han stort intresse. Där uppförde han (troligen på 1840-talet) en stallbyggnad i sten och förbättrade huvudbyggnaden. År 1847 lät han skriva sig på Görväln men det är tveksamt om detta innebar att han verkligen flyttade dit.
År 1850 köpte han Högfors bruk i Västmanland som senare ärvdes av barnen Josephine, Axel Fredrik och Fanny. De två senare sålde emellertid sina andelar till Josephine som gifte sig med Knut Åkerhielm. På så sätt kom Högfors att övergå i familjen Åkerhielms ägo.
Det sägs att Axel Ulrik inte var särskilt välsedd bland sina underlydande. Dessa lär ha lurat ut den icke simkunnige brukspatronen på djupt vatten vilket resulterade i att han drunknade utanför sin kära gård Grönsinka år 1855.

Text: Carola Almqvist

Källor:
Kopparkungen, red. Klas Nyberg, Stockholmia förlag år 2006
Lars G Björkman, anteckningar
Yvonne Gröning, tidningsartikel